Femfaktorsmodellen för mindfulness
Baer, R. A., Smith, G. T., Hopkins, J., Krietemeyer, J. & Toney, L. · 2006
Även känd som: FFMQ Model
Femfaktorsmodellen definierar mindfulness som en flerkomponentsdisposition snarare än en enskild egenskap: observerande (att lägga märke till inre och yttre upplevelser), beskrivande (att sätta ord på upplevelser), att handla med medvetenhet (att vara uppmärksam på pågående aktivitet snarare än att agera automatiskt), icke-dömande av inre upplevelser, och icke-reaktivitet på inre upplevelser. De fem facetterna framkom empiriskt genom en faktoranalys av alla mindfulnessfrågeformulär som då var i omlopp, vilket är modellens främsta anspråk på auktoritet: det är en syntes av mätlitteraturen snarare än ännu en konkurrerande definition.
Modell som definierar mindfulness som ett multifacetterat konstrukt bestående av observerande (att lägga märke till inre och yttre stimuli), beskrivande (att sätta ord på upplevelser), att handla med medvetenhet (att vara uppmärksam på pågående aktivitet), icke-dömande (att acceptera upplevelser utan att värdera dem) och icke-reaktivitet (att låta tankar/känslor komma och gå utan att reagera på dem).
- Källa:
- Baer, R. A., Smith, G. T., Hopkins, J., Krietemeyer, J., & Toney, L. (2006). Using self-report assessment methods to explore facets of mindfulness. Assessment, 13(1), 27-45.
Gör ett validerat test byggt på denna teori
Att läsa om ett konstrukt berättar vad det är. Ett validerat instrument berättar var du står i förhållande till det. Kostnadsfritt att göra, resultat inom några minuter.
Evidens i korthet
- Empiriskt stöd
- Måttliga belägg
- Replikering
- Väl replikerad
- Tvärkulturell
- Till största delen universell
- Metaanalyser
- 13 indexerade
Dessa bedömningar sammanfattar den publicerade litteraturen om teorin, inte kvaliteten på något enskilt test byggt på den. De är redaktionella bedömningar baserade på källorna nedan och förändras när ny evidens tillkommer.
Historisk kontext
Mindfulness introducerades i klinisk psykologi genom Kabat-Zinns Mindfulness-Based Stress Reduction 1979 och Segal, Williams och Teasdales Mindfulness-Based Cognitive Therapy 2002, men mätlitteraturen splittrades snabbt, med minst fem instrument som var och en operationaliserade konstruktet olika. Baer och kollegor administrerade samtliga till samma urval 2006 och faktoranalyserade den sammanslagna itempoolen, vilket resulterade i Five Facet Mindfulness Questionnaire. De kortare versionerna med 15 och 24 items följde och är nu de vanliga forskningsinstrumenten.
Begrepp
Observerande
Noticing and attending to internal and external experiences such as sensations, cognitions, emotions, sights, sounds, and smells (Baer et al., 2006).
Beskrivande
Labeling internal experiences with words — the ability to articulate feelings, thoughts, and sensations verbally (Baer et al., 2006).
Agera med medvetenhet
Attending to one's current activities rather than operating on autopilot or behaving mechanically (Baer et al., 2006).
Icke-dömande av inre upplevelser
Taking a non-evaluative stance toward one's thoughts and feelings — not labeling them as good or bad (Baer et al., 2006).
Icke-reaktivitet mot inre upplevelser
Allowing thoughts and feelings to come and go without getting caught up in or carried away by them (Baer et al., 2006).
Instrument
- NOESIS Mindfulness-skalaNOESIS2026
Test byggda på denna teori
Praktiska tillämpningar
FFMQ är standardmåttet för utfall i studier av mindfulnessbaserade interventioner och används för att testa vilka facetter som medierar klinisk förändring, evidensen pekar generellt på icke-dömande och att handla med medvetenhet som de verksamma komponenterna för utfall gällande depression och ångest, inte observerande. I termer av självkännedom är facettuppdelningen ovanligt handlingsbar, eftersom den skiljer mellan att lägga märke till vad som händer och att kunna sätta ord på det, och båda från att kunna låta det passera utan att reagera.
Hur det mäts
Mäts med ett självskattnings-Likertformulär (FFMQ: 39 items, eller kortversioner med 15/24 items) som ger fem facettpoäng; totalpoängen är omtvistad och tolkning på facettnivå föredras.
Kritik och begränsningar
Facetten observerande är modellens ihållande anomali: hos personer utan meditationserfarenhet korrelerar den positivt med psykisk ohälsa, ett samband som vänds bland utövare av meditation, vilket gör att en totalpoäng inte är jämförbar mellan dessa grupper och ofta beräknas utan denna facett. Självskattning av mindfulness har ett strukturellt problem: de personer som är minst medvetna om sin egen ouppmärksamhet är minst rustade att rapportera den korrekt, och korrelationer med beteendemässiga uppmärksamhetsmått är svaga. Konstruktet överlappar också med omvänd neuroticism, och kritiker från kontemplativa traditioner menar att operationaliseringen tömmer mindfulness på dess etiska och intentionella sammanhang.
Centrala publikationer
- Baer, R. A., Smith, G. T., Hopkins, J., Krietemeyer, J. & Toney, L.. (2006). Using self-report assessment methods to explore facets of mindfulness. 10.1177/1073191105283504
- Baer, R. A., Smith, G. T., Lykins, E., Button, D., Krietemeyer, J., Sauer, S., Walsh, E., Duggan, D. & Williams, J. M. G.. (2008). Construct validity of the Five Facet Mindfulness Questionnaire in meditating and nonmeditating samples. 10.1177/1073191107313003
- Khoury, B., Lecomte, T., Fortin, G., Masse, M., Therien, P., Bouchard, V., Chapleau, M. A., Paquin, K. & Hofmann, S. G.. (2013). Mindfulness-based therapy: A comprehensive meta-analysis. 10.1016/j.cpr.2013.05.005