Positivt psykiskt välbefinnande
Topp, C. W., Ostergaard, S. D., Sondergaard, S. & Bech, P. · 2015
Även känd som: WHO-5 framework · DepCare well-being
Detta ramverk mäter psykisk hälsa utifrån förekomsten av positiva tillstånd snarare än frånvaron av symtom, genom att fråga om glädje, lugn, energi, utvilenhet och intresse under de senaste två veckorna, där varje item är positivt formulerat och inget hänvisar till ett symtom. Utformningen får två konsekvenser. Den fångar variation inom det friska spannet som symtomskalor, vilka bottnar ut när symtom är frånvarande, inte kan se. Och eftersom respondenter aldrig tillfrågas om patologi är den betydligt mer accepterad i allmänbefolkningen och icke-kliniska sammanhang.
Ramverk som mäter psykisk hälsa utifrån förekomsten av positiva tillstånd snarare än frånvaron av symtom. Utvecklat vid WHO:s regionkontor för Europa (DepCare-projektet, 1998) och konsoliderat av Per Bech, frågar det hur stor del av en nyligen genomgången period som ägnades åt att känna sig glad, lugn, energisk, utvilad och intresserad av vardagen, och behandlar den andelen som själva mätvärdet. Två egenskaper följer av denna utformning. Tidsfönstret är kort och explicit, så resultatet speglar ett aktuellt tillstånd som förändras med omständigheterna snarare än ett drag. Och eftersom skalan aldrig nämner ett symtom är ett lågt värde inte ett symtomantal: det är en frånvaro av positiva tillstånd, vilket tolkas som en indikation på att en fördjupad bedömning kan vara värd att göra, aldrig som en diagnos.
- Källa:
- World Health Organization (2024). The World Health Organization-Five Well-Being Index (WHO-5). Geneva: World Health Organization. WHO/UCN/MSD/MHE/2024.1. Topp, C. W., Ostergaard, S. D., Sondergaard, S., & Bech, P. (2015). The WHO-5 Well-Being Index: a systematic review of the literature. Psychotherapy and Psychosomatics, 84(3), 167-176.
Gör ett validerat test byggt på denna teori
Att läsa om ett konstrukt berättar vad det är. Ett validerat instrument berättar var du står i förhållande till det. Kostnadsfritt att göra, resultat inom några minuter.
Evidens i korthet
- Empiriskt stöd
- Starka belägg
- Replikering
- Väl replikerad
- Tvärkulturell
- Till största delen universell
- Metaanalyser
- 9 indexerade
Dessa bedömningar sammanfattar den publicerade litteraturen om teorin, inte kvaliteten på något enskilt test byggt på den. De är redaktionella bedömningar baserade på källorna nedan och förändras när ny evidens tillkommer.
Historisk kontext
Bech utvecklade indexet utifrån WHO:s regionala arbete med mätning av välbefinnande på 1990-talet, där femitemsversionen växte fram ur ett längre instrument som användes i en diabetesstudie. Det antogs i europeiska hälsoundersökningar och av WHO:s regionkontor för Europa. Topp och kollegors systematiska översikt från 2015, som omfattade mer än tvåhundra studier, fastställde dess validitet i både kliniska och allmänna populationer och befäste dess status som både ett mått på välbefinnande och, trots att det inte innehåller några symtomitem, ett effektivt screeninginstrument för depression.
Begrepp
Psykiskt välbefinnande
Positive mental well-being as the proportion of a recent period spent in five positive states: cheerful and in good spirits, calm and relaxed, active and vigorous, waking rested, and finding daily life filled with things that interest you (WHO, 2024; DepCare Project, 1998). It is defined by presence, not by the absence of symptoms, which is why a low reading is an absence of positive states rather than a symptom count. A current state that moves with circumstances, read against a published cutoff and never as a diagnosis.
Instrument
- World Health Organization-Five Well-Being Index(WHO-5)World Health Organization; Bech, P. (original development)2024
Test byggda på denna teori
Praktiska tillämpningar
Indexet används i befolkningsövervakning av välbefinnande, inom primärvården som ett förstahandsscreeningverktyg med låg belastning, och som utfallsmått i studier där symtomminskning inte är det enda målet. Att poängen skalas till 0-100 med ett tröskelvärde på 50 gör det lätt att kommunicera. Det används inom diabetes-, kardiologi- och onkologivård för att följa psykiskt välbefinnande utan att patienter behöver besvara frågor om psykisk sjukdom, vilket förbättrar svarsfrekvensen i sammanhang där den ramen utgör ett hinder.
Hur det mäts
Fem positivt formulerade frekvensitem över de senaste två veckorna, summerade och omvandlade till en skala 0-100; en poäng under 50 innebär att fördjupad bedömning är motiverad, inte en diagnos.
Kritik och begränsningar
Fem items fördelade på fem olika facetter innebär låg innehållstäckning för var och en av dem, och skalan kan inte urskilja vilken aspekt av välbefinnande som är låg. Tröskelvärdet på 50 för fördjupad bedömning är en screeningkonvention, inte en diagnostisk gräns, men rapporteras ofta som om det identifierade fall. Positivt formulerade items är mottagliga för instämmandetendens och för kulturellt präglade normer kring att uttrycka positiva känslor, vilket försvårar jämförelser mellan länder. Det tvåveckorslånga tidsfönstret gör det också till ett tillståndsmått som ofta feltolkas som en stabil egenskap.
Centrala publikationer
- Topp, C. W., Ostergaard, S. D., Sondergaard, S. & Bech, P.. (2015). The WHO-5 Well-Being Index: A systematic review of the literature. 10.1159/000376585
- Bech, P., Olsen, L. R., Kjoller, M. & Rasmussen, N. K.. (2003). Measuring well-being rather than the absence of distress symptoms: A comparison of the SF-36 Mental Health subscale and the WHO-Five Well-Being Scale. 10.1002/mpr.145
- Bech, P.. (1998). Mastering Depression in Primary Care.