noesisnoesis
OrganisationspsykologiStarka belägg

Klimat för säkerhet på arbetsplatsen

Zohar, D. · 1980

Även känd som: Safety Culture (climate operationalisation)

Säkerhetsklimat är den uppsättning delade uppfattningar som medlemmar i en arbetsgrupp har om hur säkerhet faktiskt prioriteras på deras arbetsplats, en uppfattning som härleds inte från skriven policy utan från vad ledningen gör när säkerhet och produktion står i konflikt. Konstruktets centrala insikt är att medarbetare läser av verkställda prioriteringar snarare än uttalade sådana, och anpassar sitt eget beteende efter vad de observerar belönas och tolereras. Zohar skilde senare mellan klimat på organisationsnivå, som formas av policy från högsta ledningen, och klimat på gruppnivå, som formas av den närmaste arbetsledaren, och visade att de två kan skilja sig kraftigt inom samma företag.

Teori om att medlemmar i en arbetsgrupp delar uppfattningar om hur säkerhet faktiskt prioriteras, hanteras och värderas på arbetsplatsen, av ledningen och av arbetsgruppen själv, och att dessa delade uppfattningar förutsäger säkerhetsbeteende och olycksfrekvens utöver formella policyer. Klimat mäts som uppfattningar om nuvarande praxis, inte som attityder eller självrapporterat beteende.

Källa:
Zohar, D. (1980). Safety climate in industrial organizations: Theoretical and applied implications. Journal of Applied Psychology, 65(1), 96-102.
Mät det

Gör ett validerat test byggt på denna teori

Att läsa om ett konstrukt berättar vad det är. Ett validerat instrument berättar var du står i förhållande till det. Kostnadsfritt att göra, resultat inom några minuter.

Evidens i korthet

Empiriskt stöd
Starka belägg
Replikering
Väl replikerad
Tvärkulturell
Till största delen universell
Metaanalyser
12 indexerade
ForskningsområdenArbetsmiljö och säkerhetOrganisationspsykologiIndustriell teknikFolkhälsa

Dessa bedömningar sammanfattar den publicerade litteraturen om teorin, inte kvaliteten på något enskilt test byggt på den. De är redaktionella bedömningar baserade på källorna nedan och förändras när ny evidens tillkommer.

Historisk kontext

Zohar introducerade säkerhetsklimat 1980 med en undersökning av israeliska industriarbetare, som visade att uppfattningar om ledningens säkerhetsengagemang skilde anläggningar med olika olycksstatistik åt. Konstruktet fick ökad aktualitet efter stora industrikatastrofer på 1980-talet, då utredningar upprepade gånger identifierade organisatoriska snarare än tekniska orsaker. Zohar och Lurias flernivåmodell från 2005 formaliserade skillnaden mellan organisations- och gruppnivå. Säkerhetsklimat är nu ett av få organisatoriska konstrukt med ett omfattande forskningsstöd som kopplar samman enkätmått med objektiva skadeutfall.

Begrepp

Ledningens säkerhetsprioritering, engagemang och kompetens

Arbetsgruppens delade uppfattning om huruvida ledningen genuint prioriterar säkerhet när den konkurrerar med produktionstryck, är engagerad i den och hanterar den kompetent (Kines et al., 2011). Den avläser kollisionen, inte policyn: vad ledningen belönar när säkerhet kostar något. Låga poäng smittar de andra dimensionerna, eftersom medarbetare kalibrerar sig efter vad ledningen faktiskt prioriterar snarare än efter vad den skriver upp.

Ledningens säkerhetsmandat

Arbetsgruppens delade uppfattning om huruvida ledningen ger medarbetarna befogenheter och involverar dem i säkerhetsarbetet, genom att rådfråga de som står närmast risken, lita på deras bedömning och stödja dem när de utövar den (Kines et al., 2011). Hög grad av mandat går hand i hand med regler som passar arbetet; låg grad av mandat går hand i hand med regler som skapas på avstånd och tyst omförhandlas på golvet.

Ledningens säkerhetsrättvisa

Arbetsgruppens delade uppfattning om huruvida tillbud utreds för att hitta orsaker snarare än syndabockar, och om personer behandlas rättvist när de rapporterar (Kines et al., 2011). Denna dimension styr det uppåtgående flödet av dåliga nyheter: där rättvisan uppfattas som låg slutar tillbuden inte att inträffa, de slutar att rapporteras, och organisationen förlorar sitt tidiga varningssystem.

Arbetstagarnas säkerhetsengagemang

Arbetsgruppens delade uppfattning om sitt eget engagemang för säkerhet, det vill säga om arbetstagarna behandlar säkerhet som sitt eget ansvar, hjälper varandra att arbeta säkert och tar initiativ, snarare än att överlåta säkerheten till regler och inspektörer (Kines et al., 2011). Det är den dimension som mest formas av gruppens historia och av vad gruppen synligt tolererar.

Medarbetares Säkerhetsprioritering och Icke-acceptans av Risk

Arbetsgruppens delade uppfattning om huruvida säkerhet väger tyngre än att få jobbet gjort snabbt, om faror behandlas som oacceptabla eller som en normal kostnad för arbetet, och risktagande som kompetens (Kines et al., 2011). Höga poäng beskriver en grupp som inte accepterar risktagande; låga poäng beskriver normaliserad risk, som sällan tillkännager sig själv.

Säkerhetskommunikation, Lärande och Förtroende för Medarbetarnas Säkerhetskompetens

Arbetsgruppens delade uppfattning om huruvida säkerhetskunskap faktiskt cirkulerar, risker diskuteras när de uppstår, hjälp utbyts, lärdomar dras av det som går fel, och medarbetarnas säkerhetskompetens tas på allvar (Kines et al., 2011). Det är mekanismdimensionen på arbetsgruppssidan: engagemang bidrar med viljan, kommunikation omvandlar den till delad praxis.

Medarbetares Förtroende för Säkerhetssystemens Effektivitet

Arbetsgruppens delade uppfattning om att säkerhetssystemen, utbildning, skyddsombud, skyddsronder, tidig planering av säkerhet, faktiskt fungerar (Kines et al., 2011). Högt förtroende innebär att systemen används och att man deltar i dem; lågt förtroende innebär att de körs som teater, fullt bemannade och tyst ignorerade.

Instrument

  • Nordiskt frågeformulär om säkerhetsklimat(NOSACQ-50)Kines, Lappalainen, Mikkelsen, Olsen, Pousette, Tharaldsen, Tómasson & Törner2011

Test byggda på denna teori

Praktiska tillämpningar

Poäng på säkerhetsklimat är ledande indikatorer på skadefrekvens, eftersom de förutsäger framtida incidenter medan olycksstatistik bara registrerar tidigare händelser, vilket är anledningen till att tillsynsmyndigheter och försäkringsbolag inom högriskbranscher använder dem i övervakningssyfte. Fyndet på gruppnivå går direkt att omsätta i handling: eftersom arbetsledare skapar gruppklimat förändrar insatser riktade mot arbetsledare klimatet snabbare än policyrevideringar, och kontrollerade studier av arbetsledares säkerhetskommunikation visar minskad skadefrekvens. Sammanställda enkätresultat används också för att identifiera vilka enheter som avviker från uttalade organisatoriska prioriteringar.

Hur det mäts

Mäts med självskattade Likert-baserade uppfattningsitem som sammanställs på arbetsgrupps- eller organisationsnivå; validiteten beror på påvisad samstämmighet inom gruppen, och poäng tolkas som ledande indikatorer mot branschriktmärken.

Kritik och begränsningar

Det finns ingen enighet om dimensionsstrukturen: publicerade instrument sträcker sig från enfaktor- till niofaktorlösningar, vilket kraftigt begränsar jämförbarheten mellan studier och branscher. Säkerhetsklimat ligger konceptuellt nära säkerhetskultur, och de två begreppen används synonymt i mycket av den tillämpade litteraturen trots att de betecknar olika saker. Att sammanställa individuella uppfattningar till gruppnivå kräver påvisad samstämmighet inom gruppen, vilket studier ofta inte redovisar. Den prediktiva validiteten för skador, även om den är reell, är blygsam i absoluta tal, och skadedata i sig är opålitliga utfallsmått eftersom rapportering påverkas av just det klimat som mäts.

Centrala publikationer

  • Zohar, D.. (1980). Safety climate in industrial organizations: Theoretical and applied implications. 10.1037/0021-9010.65.1.96
  • Zohar, D. & Luria, G.. (2005). A multilevel model of safety climate: Cross-level relationships between organization and group-level climates. 10.1037/0021-9010.90.4.616
  • Beus, J. M., Payne, S. C., Bergman, M. E. & Arthur, W.. (2010). Safety climate and injuries: An examination of theoretical and empirical relationships. 10.1037/a0019164

Relaterade teorier

Klimat för säkerhet på arbetsplatsen, definition, evidens och hur det mäts | NOESIS